Femton tusen liter diesel har i helgen stulits från olika entreprenörer utefter motorvägsbygget mellan Tolkabro och Hester.

Totalt har det anmälts sju olika dieselstölder i kommunen från olika platser utefter motorvägsbygget. Alla ska ha skett i helgen.
Arbetsledare Henrik Svensson från Veidekke, som ansvarar för etapp två mellan Tolkabro och väg 46, uppskattar att det har försvunnit 6 000 liter utefter deras sträcka och han tror att det stulits runt 9 000 liter från etapp tre mellan väg 46 och Hester.
Tjuvarna har tagit bränsle både från uppställda tankar och maskiner.
Det har skett enstaka dieselstölder från vägbygget tidigare. Enligt Henrik Svensson är det till exempel tredje tillfället som det sker stölder på etapp två. Men det har aldrig skett så här många stölder på samma gång.
De företag som jobbar utefter vägen har också sedan tidigare vidtagit olika åtgärder för att skydda sig. Dessutom är det bitvis svår terräng i området. Dessa omständigheter talar enligt polisen för att tjuvarna har planerat stölderna noga och varit välutrustade.
– Företagen har satt upp hinder och bra lås, som de ändå har forcerat, säger Stefan Andersson som är vikarierande platschef på polisen i Ulricehamn.
Henrik Svensson från Veidekke säger att stölderna förstås är tråkiga och påverkar arbetet.
– Framförallt blir det väldigt tråkig stämning. Och blir man av med 60 000 kronor på en helg är det svårt att jobba in det. Sedan kanske man måste göra ännu mera hinder, det tar tid, det blir en massa extrajobb.

Dieselstölder är ett växande problem, som till viss del får sin näring av att den stulna dieseln går att sälja till vanligt folk och vanliga företagare.

Det finns ännu ingen bra statistik på hur mycket dieselstölder det sker men enligt kommissarie Håkan Carlsson, chef för den nationella trafiksäkerhetsgruppen, är det något som ökar.
– Min uppfattning är att det ökar, sedan är det så att de större stölderna där man stjäl mycket ökar.
Först från och med i år har dieselstöld en egen brottskod så att polisen kan se hur många som anmäls.
Hittills i år har det anmälts 26 dieselstölder i Ulricehamns kommun. Enligt Håkan Carlsson har de främst skett vid rastplatsen i Brunn, vid Rönnåsen och Övreskog samt vid grusplanen vid reningsverket i Ulricehamn.
Håkan Carlsson berättar att dieselstölder kan se ut på mycket olika sätt, men att det just nu sker mycket dieselstölder från just entreprenadmaskiner utmed vägbyggen, precis som skett i Ulricehamn.
Det är också förstås olika vem som begår stölderna.
– Vi grep en liga där man hade en buss med dunkar i, sedan åkte man runt och stal verktyg och diesel. Sedan har vi gäng i Göteborg med omnejd som kanske åker omkring med en van med en enkubikstank i och vi har haft lastbilschaufförer som slangat ur andra fordon och fyllt sin egen lastbil.
Han säger att det mesta av bränslet sedan verkar stanna kvar i landet, att det körs upp i lastbilar, jordbruksredskap och vanliga privatbilar.
– Här vill jag skicka med ett varningens ord. Dieselbilar är inte som förr i tiden då man kunde köra på vad som helst. Och ofta är det så att dieseln har stulits i dunkar som har innehållit något annat. Dieseln kan vara förorenad och då tar man en risk. Det kan bli dyrt bränsle.
Han säger att om man får erbjudande om billig diesel ska man också vara medveten om att den med stor sannolikhet är stulen.
– Kostar det sju eller åtta kronor litern, då är den stulen. Det finns ingen som kan sälja diesel för det priset. Sedan kan man få höra att det är överblivet eller att personen har fått det här men det är lögn och det borde man förstå. Det finns ingen som ger bort diesel.
Även om dieseltjuvarna i många fall är förslagna finns det enligt Håkan Carlsson sätt att skydda sig och sätt för polisen att komma åt dem.
Kameraövervakning av tankar och maskiner är inte ovanligt. Det går även att märka tankanslutningarna med ett ämne som sedan går att spåra, eller till och med märka dieseln. Det finns också olika larm, som nivålarm. Då kan ägaren larmas både om det börjar läcka från tanken och om det sker en stöld.
Håkan Carlsson vill också uppmana alla att anmäla dieselstölder. Även om polisen inte alltid kan göra så mycket i det enskilda fallet ger en anmälan information som tillsammans med annan information så småningom kan leda till att stölder nystas upp. Dessutom styrs polisens resurstilldelning i viss mån av antalet anmälda brott.
Dessutom ska man förstås inte köpa stulen diesel.
– Finns det ingen avsättning minskar viljan att stjäla.

Vist IT är försatt i konkurs på egen begäran och femton anställda sägs upp.

Orsaken är att Team Sportia, som är satta i företagsrekonstruktion, håller inne med två miljoner kronor som man är skyldiga Vist IT.

Detta får som följd att Vist IT drabbas av en likviditetskris.

Detta skriver Radio Sjuhärad.

Vist IT kommer delvis drivas vidare upp till en månad av konkursförvaltaren.

Roland Svensson, som är utvecklingschef på Vist IT säger till Radio Sjuhärad att man eventuellt kan knoppa av företagets verksamhet till nya företag och då kan vissa personer komma att återanställas. Men än är inget klart.

Vist IT är ett IT-företag som förutom Team Sportia bland annat har haft Ulricehamns energi, Iro och B&B Tools som kunder.

Den busschaufför som åtalades misstänkt för vårdslöshet i trafik när han körde buss på riksväg 40 i Ulricehamns kommun frias från anklagelserna.

Busschauffören anklagades för vårdslöshet i trafik. Han sades ha kört i uttröttat tillstånd, hållit för hög hastighet, skickat meddelanden med telefonen och vänt sig bakåt för att prata med passagerare.

Vittnen har hörts och talat om en "mardrömsresa" och att färden var "jättevinglig".

Chauffören har medgivit vissa saker. Han kan ha skickat meddelande och talat med passagerare samtidigt som han körde. Det kan också ha gått lite för fort. Men han säger att han alltid hade fokus på körningen och att det inte kan ha gått allt för fort eftersom hastigheten är strypt på bussen.

Tingsrätten skriver att man fått intrycket att de båda vittnena har pratat ihop sig och i vissa delar överdrivit sina berättelser.

Tingsrätten konstaterar att vissa saker går att bevisa, som till exempel att chauffören har vänt sig om för att ge en tidning till en passagerare och att han kört för fort.

Sammantaget konstaterar man att chauffören varit oaktsam, men inte så till den grad att han kan dömas för vårdslöshet i trafik.

Under vårens vapenamnesti samlades det in runt 50 vapen och 100 kilo ammunition i Ulricehamn.

Detta enligt Lars Östlund på polisen i Borås, som har arbetat med amnestin i polisområde Borås.
– Totalt i polisområde Borås har vi fått in cirka 250 vapen och 600 kilo ammunition. Det har varit mycket hagelgevär och kulvapen, mycket av äldre modell, säger han.
Det har även lämnats in andra sorters vapen, som revolvrar, någon enstaka automatkarbin och till och med sprängmedel.
Han säger att polisen är nöjda med resultatet av amnestin.
– Vi är väldigt nöjda. Har det kommit in så här mycket i Borås kan man ju tänka sig vad mycket det måste ha kommit in på andra ställen. Syftet är att få in vapen som kan komma i någon annans besittning. Det är ett bra koncept.
Under amnestin har det gått att lämna in illegala skjutvapen utan att riskera straff.
De flesta vapnen förstörs. Om man hittar en ägare får denna chansen att göra anspråk på vapnet. I vissa fall kan vapnen gå till så kallat musealt eller militärt ändamål. En del kan även vara av intresse för verksamheten på Statens kriminaltekniska laboratorium. Inga vapen kommer dock att säljas.

Försäljaren påstod att man jobbade åt Ulricehamns energi.
– Men vi säljer ingen el och det här känns olustigt, säger marknadschefen Lisbeth Johansson.

När Lennart Larsson i Ulricehamn fick ett erbjudande om att teckna ett el–avtal med ett Stockholmsbaserat elhandelsföretag, så blev han lite fundersam.
– Säljaren förklarade att företaget hade ett avtal med Ulricehamns energi och att man nu gick ut med ett erbjudande till alla i Ulricehamn. Ett erbjudande om billig el som skulle kosta samma som vad företaget köpte in elen för, berättar Lennart.
– Jag tänkte att det var lite märkligt att man skulle göra jättejobbet med att ringa runt till alla i stället för att göra ett utskick.
Efterhand så blev Lennart allt mer misstänksam mot försäljaren, som visade sig ha flera korrekta uppgifter om Lennarts boende och vad som stod på hans el–räkningar. Men inte riktigt fullständig information, vilket Lennart tyckte var märkligt om man nu samarbetade med UEAB.
– Jag frågade om hans namn och vad företaget hette, men då svarade han så snabbt och otydligt att det nästan inte gick att höra vad han sa. Men jag uppfattade i alla fall hans namn.
När Lennart efteråt frågade om försäljaren på Ulricehamns energi, så fick han svaret att någon med det namnet inte fanns anställd på företaget.
– Vi fick då höra den här historien och kan direkt säga att det här är inte något som vi är involverat i. Vi säljer över huvud taget inte någon el utan det sker bland annat genom 7H kraft, säger Lisbeth Johansson, marknadschef på Ulricehamns energi.
Därför kontaktade 7H kraft huvudkontoret i Skara, där man redan hade blivit uppmärksammat på det aktuella företaget och dess försäljningsmetoder och bett branschorganisationen för elhandelsföretagen – Svensk energi – att titta på detta.
– Självklart så är det olustigt att man använder vårt namn i det här sammanhanget, säger Lisbeth Johansson.
Nu går Lennart Larsson och väntar på en eventuell skriftliga bekräftelse på att han bytt el–leverantör.
– Jag kommer i så fall att annullera avtalet med hänvisning till ångerrätten. Men nog känner jag mig lurad av den där försäljaren.
Det aktuella företaget har agerat på liknande sätt i bland annat Skara och även där är det främst äldre personer som blivit uppringda. Men oavsett ålder så kan det nog vara bra att ha ordentlig koll på vem det är som försöker sälja via telefonen.

Nedräkningen mot avveckling av verksamheten i samlingssalen fortsätter. Så gör också de boendes protester.

Om två veckor är det slut med verksamheten i Kullens samlingssal, för då löper kommunens avtal med Attendo om dagverksamheten ut. Liksom hyreskontraktet med Stubo beträffande samlingssalen. Nio arbetsdagar, innan dörrarna stängs till något som varit i verksamhet sedan Kullens servicehus invigdes. Ett kommunalt beslut som säkerligen följer gällande reglementen och förordningar, men som lika fullt är så oerhört svårt för de boende att ta till sig. Att förstå.
Så när andra förmodligen insett det lönlösa och gett upp, fortsätter de boende på Kullen att kämpa för verksamheten i det som de numer uppfattar som sin lokal. I veckan lämnades det in en skrivelse till kommunen, där de boende uttryckte sin besvikelse och frustration över nedläggningen och att man förväntade sig snara åtgärder från kommunens sida ”som gör det möjligt att fortsätta den för oss så betydelsefulla verksamheten”. Skrivelsen är undertecknad av samtliga hyresgäster och ett antal anhöriga.
– Jag är medveten om att kommunen inte har någon skyldighet att tillhandahålla dagverksamhet, eftersom boendeformen är ändrad. Men man måste också förstå att verksamheten här är något som bidragit till att så många sökt sig hit och stått i kö i flera år för att få en lägenhet här, säger Harriet Höglund, boende på Kullen.
Men även om den politiskt erfarna Harriet Höglund kan följa med någorlunda bra i den kommunala beslutsgången beträffande nedläggningsbeslutet, så är det desto fler som inte alls hänger med i hur turerna har gått. Och en gemensam åsikt från de som UT träffade, är att man inte fått någon som helst information om vad som väntade vid halvårsskiftet.
– Det var ett möte för två år sedan och kommunen skickade hit en tjej, som inte hade riktigt koll på vad det handlade om och hur saker och ting låg till, säger en stridslysten dam.
– Vi tyckte nästan synd om henne, eftersom hon fick ta smällen i stället för politikerna, säger en annan hyresgäst.
Vid det mötet så informerades de närvarande om att kommunen skulle säga upp avtalet med Attendo och hyreskontraktet med Stubo till årsskiftet 2011/2012. Men den proteststorm som detta orsakade fick beslutsfattarna att skjuta upp stängningen till det kommande halvårsskiftet.
– Men efter att vi fick det beskedet så har det varit knäpp tyst från kommunen. Det har inte kommit någon som helst information om vad som väntade utan vi fick veta detta när vi läste UT, säger en i gruppen.
Nu kommer man att lämna in en ny skrivelse och där det står att de boende vill att Kullen görs om till ett trygghetsboende.
– Det finns statliga medel att få till detta och jag tycker det vore oansvarigt av kommunen att inte nappa på den här idén, säger Harriet Höglund.

Planerna på bostadsrätter vid gamla båtbyggeriet mellan Brunnvägen och Åsunden har överklagats.

Det är två olika överklaganden som har kommit in till kommunen. Båda inriktar sig mot upphävandet av strandskyddet, som man tycker strider mot Miljöbalken.
Strandskyddet har sedan tidigare varit upphävt eftersom området har använts av båtbyggeriet. Men när man nu ska göra om planen för bostäder återinträder strandskyddet och behöver därför upphävas igen.
Kommunen har efter synpunkter från länsstyrelsen upphävt strandskyddet på ett mindre område än tidigare. Det är alltså mer strandskydd än tidigare på platsen enligt den nya planen.
Som skäl för upphävandet anger kommunen sitt behov av tätortsutveckling och att området behöver tas i anspråk för att tillgodose angelägna intressen.
Detta riktar en av de som överklagar in sig mot. Man räknar upp en mycket stor mängd områden i Ulricehamn där det planeras bostäder.
”Så nog finns det tomter i staden utan att behöva tumma på strandskyddet.”, skriver man.
Även det andra överklagandet har alltså synpunkter på upphävandet av strandskyddet.
”Miljö- och samhällsbyggnadskontoret har i sitt planunderlag en förenklad och även felaktig argumentation om hur enkelt ett upphävande av strandskyddet för vissa delar i planen har sitt stöd i Miljöbalken.”
Det är bolaget Studor projektutveckling som har köpt den aktuella marken och planerar bostäder. Det handlar om två fastigheter som är tänkta att rymma 25 nya bostadsrätter. Det handlar om treor och fyror. Projektet görs tillsammans med Bygg Arvid.
Utan överklagandena hade planen vunnit laga kraft och bygget hade kunnat börja. Nu är det oklart när planen kan bli klar.
– Det här försenar hela processen så till vida att länsstyrelsens rättsenhet måste ta beslut om de har fog för sina överklaganden. Tidsmässigt kan jag inte bedöma alls om vad det rör sig om, säger Ann Stockzelius som handlägger ärendet på kommunen.

I veckan gick företaget Vist IT i konkurs. Nu finns förhoppningar att starta upp något nytt i dess ställe.
– I det här läget är det något vi jobbar hårt på, säger företagets utvecklingschef Roland Svensson.

I torsdagens UT kunde man läsa att företaget Vist IT går i konkurs. Anledningen är att företagets kund Team Sportia, som är satta i företagsrekonstruktion, inte kan betala sina fordringar på två miljoner kronor. Team Sportia var Vist IT:s absolut största kund och den uteblivna skulden blev ett hårt slag.
– Vi är inget stort bolag med en stark ägare i ryggen. Vi såg ganska snart att vi skulle få problem med pengar i kassan, säger Vist IT:s utvecklingschef Roland Svensson.
I veckan tillsattes en konkursförvaltare och företagets 15 anställda har sagts upp. Nu hoppas företagsledningen kunna starta upp något nytt i skuggan av Vist IT.
– Vi hoppas kunna ta över pågående kundrelationer i ett nytt bolag i något mindre kostym, säger Roland Svensson.
Att utreda om det går att starta upp något nytt är en process som kommer att dröja några veckor. Vist IT vill försöka bevara de kundrelationer man byggt upp och behålla delar av sin personal. Företaget måste dessutom få tummen upp av konkursförvaltaren. Roland Svensson är förhoppningsfull men säger att man i nuläget inte kan förutspå vad som kommer att ske.
– Det är för osäkert för att kunna lova någonting, men vi har naturligtvis höga förhoppningar att kunna pussla ihop det som gick sönder.
En utmaning i framtiden blir att bredda kundbasen. Det faktum att Vist IT var så beroende av Team Sportia var riskfyllt, men Roland Svensson säger att det är svårt att säga nej till kunder som vill ha mycket jobb.
– Vi har haft bra relationer med Team Sportia, men vi har suttit med lite för stort kundberoende, säger han.
Om ni startar upp något nytt, vad tar ni då med er för lärdomar?
– Det kan jag inte svara på egentligen. Å ena sidan vill man ju ta med sig så mycket det går av det gamla. Å andra sidan kan man inte köra i samma hjulspår i alla lägen. Detta är en möjlighet att tänka nytt och se vad vi kan göra bättre.

– Målet är att ta in landsbygden till stan för en dag.
Så säger Landsbygdsalliansens ordförande Tommy Johansson om Ulricehamns första Landsbygdsmässa.

Till hösten blir det premiär för Landsbygdsmässan. Mässan kommer att anordnas i fotbollshallen vid Lassalyckan och ger företag, organisationer och skolor från landsbygden en chans att visa upp sig från sin bästa sida. Mässan är ett samarbete mellan Landsbygdsalliansen och Ulricehamns Tidning.
– Landsbygden är väldigt viktig för oss på UT. Vi hoppas att detta blir en mötesplats med erfarenhetsutbyte som kan ge inspiration, säger Ann-Katrin Svahn, marknadschef på UT.
Fotbollshallen kommer att delas upp efter fyra geografiska områden under mässan; Ätradalen, Hökerum, Östra Redväg och Åsunden. Varje område får själva bestämma hur deras del ska se ut och bygga upp den. Ingen vet alltså på förhand hur mässan kommer att se ut
– Det är väldigt flexibelt. Vi vill få bort den här stela bilden av en mässa och få in lite liv och rörelse, säger Tommy Johansson.
Vad är målet med mässan?
– Vi vill visa vad som finns på landsbygden och få landsbygden att blomstra. Detta kanske gör att företagen får fler besökare och säljer mer.
Ytterligare ett mål med mässan är att företag och organisationer från landsbygden ska knyta kontakt med varandra och med företag i stan. Något Tommy Johansson hoppas ska leda till idéutbyten och samarbeten.
Under mässan kommer Årets Utvecklingsgrupp att utses. För att vara med och tävla krävs en ansökan samt en motivering.
– För att bli Årets Utvecklingsgrupp ska man ha gjort något som gynnar landsbygden, något som gynnar invånarna och ökar turismen, säger Tommy Johansson.
En jury med representanter från både UT och Landsbygdsalliansen kommer att utse vinnaren, som sedan går vidare till Årets Utvecklingsgrupp i Sjuhärad. Vinner gruppen där är nästa steg riksfinal.
I sommar ska mässan marknadsföras. Tommy Johansson vågar inte gissa hur många som kan förväntas besöka mässan men är förhoppningsfull.
– Det känns otroligt positivt, säger han.
– Vi hoppas att folk ska tycka att det är kul. Det är ett sätt att upptäcka landsbygden på ett annat sätt än när man bara passerar, säger Ann-Katrin Svahn på UT.
Landsbygdsmässan slår upp portarna lördag den 21 september klockan 10.
Tommy Johansson

Barn- och elevombudet konstaterar att Ulricehamns kommun brustit i plikten att anmäla och utreda ett fall av kränkande behandling i grundskolan.

Det är en av elevens föräldrar som anmält ärendet till Skolinspektionen. Barn- och elevombudet har granskat fallet och slår fast att eleven blivit kränkt av andra elever men inte av den vuxna personalen på skolan, vilket anmälan också inkluderade. Eleven har blivit utsatt för slag, hot och nedsättande kommentarer.
Ulricehamns kommun måste nu skriftligen meddela skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits för att i framtiden skyndsamt utreda ärenden gällande kränkande behandling samt se till att personal och berörd rektor anmäler händelser av det här slaget till huvudmannen.
Den anmälande föräldern yrkade också på skadestånd men det avslår barn- och elevombudet.

Antalet förstaårselever på Tingsholmsgymnasiet som klarar studierna i svenska, engelska och matematik har ökat markant det här året.

Det står klart sedan personalen på gymnasieskolan har börjat titta närmare på resultaten.
Förra året fick tjugotvå elever underkänt i de grundläggande matematikkurserna. I år var siffran bara elva. I svenska sjönk antalet underkända från tolv till fem. I engelska sjönk antalet underkända från tolv till sex.
– Resultaten i svenska, engelska och matematik visar att vi nått mycket goda resultat under det här läsåret. Antalet F-betyg är halverade. Mycket glädjande, säger Matthias Nordgren som är rektor för enhet fyra på skolan.
De goda resultaten kan förstås till viss del bero på att just de här förstaårseleverna är ovanligt duktiga, men enligt Matthias Nordgren beror resultatet även på skolans arbete. Detta bygger han på elevernas resultat från när de kom till skolan samt uppgifter från lärarna.
– Vi är rejält stolta över den arbetsinsats våra lärare, specialpedagoger och elever presterat i år, säger han.
Några ytterligare resultat finns inte tillgängliga än. Att skolan tittar på just de här resultaten beror på att man snabbt vill kunna sätta in åtgärder för de som inte klarar kurserna. De eleverna får då möjligheten att komplettera eller läsa kursen igen under det kommande läsåret.
I dagarna har det även blivit klart med hur många som har antagits till Tingsholmsgymnasiet. Sextioen procent av eleverna som gick årskurs nio i Ulricehamn har antagits till Tingsholmsgymnasiet. Det är en ökning med två procentenheter från föregående år.

Ulricehamns kommuns ställplats för husbilar vid Åsunda Sjöstad är för populär för sitt eget bästa, och intresset visar inga tecken på att avta.

På bara några år har intresset för husbilar ökat explosionsartat i Sverige, och Ulricehamns kommun är en av de kommuner i landet som gjort tidiga satsningar för att möta den ökade efterfrågan på ställplatser. Och det har gett resultat. Camilla Palm är turistchef i Ulricehamns kommun och hon berättar att turistbyrån tydligt märkt av det stigande antalet husbilsentusiaster.
– Vi har fått mycket bra feedback från besökare till ställplatsen. Många har varit väldigt nöjda. Det skapar en positiv trend som gör att gamla besökare kommer tillbaka och nya vågar sig hit.
På husbilsbloggar och campingforum på nätet haglar superlativen över ställplatsen vid Åsunda Sjöstad, och det stora intresset gör att maxgränsen på sex husbilar sällan efterföljs. Tillströmning till ställplatsen har föranlett att en grupp i kommunen bestående av turistchef Camilla Palm, trafikplanerare Lena Carlberg, stadsarkitekt Gunilla Pettersson och kommunchef Karl-Erik Claesson träffats och diskuterat framtida lösningar.
– Vi vill hitta ett sätt att ta emot många husbilar utan att det skapar problem för de som bor runtomkring ställplatsen. I dagsläget är det vissa av de boende i närheten som efterfrågat en ny lösning, berättar Camilla Palm.
Gruppen som träffats och samtalat om ställplatsens utveckling vill få upp frågan i politiken i höst. När ställplatsen skulle införas handlade debatten mycket om var den skulle placeras, och som det är nu finns ställplatsen på kommunal mark.
– Vi har Gränna som ett bra exempel, där har man en ställplats precis vid hamnen som har en bom som öppnas när man betalar sin avgift. Det är ett exempel på en lösning man kan ta till. Men vi ser ju helst att den skulle drivas av någon näringsidkare, säger Camilla Palm.
Det är gratis att stå på ställplatsen, men eftersom det inte tas ut någon avgift går det heller inte att sammanställa någon statistik över antalet besökare. Samtidigt vet man att de varit många, och för kommunen är det något som för mycket gott med sig.
– Husbilsägarna är en fantastisk målgrupp att nå. Ska man generalisera lite är de flesta husbilsägare 55 plus, ofta pensionärer. De har både tid och pengar, och de vill uppleva saker. De shoppar och äter på restaurang. Det gynnar näringsverksamheter i kommunen, berättar Camilla Palm.

Ingrid och Claes Mattiasson från Partille är husbilsägare som fortsätter komma tillbaka till ställplatsen i Ulricehamn.

En av de tio husbilarna som står parkerade på ställplatsen denna mulna tisdagsmorgon tillhör Claes och Ingrid Mattiasson från Partille. De kom hit igår, och planen är att de ska åka och titta på gårdarna runt sjön.
– Vi har varit här tidigare, det är lugnt och nära till stan. Detta är kanske tredje gången vi bor på ställplatsen, men vi har varit i Ulricehamn många gånger genom åren, säger Claes.
Inger och Claes har ingen stor erfarenhet av ställplatser - i vanliga fall brukar de hitta sina egna övernattningsplatser utmed vägen.
– Men här ligger den så bra till, säger Claes.
Ingrid och Claes jobbar båda inom Claes säkerhetsföretag, och i sommar har de delat upp semestern i mindre intervaller.
– Vi kan sticka iväg lördag till onsdag. Sedan jobbar vi några dagar och sedan åker vi igen. Det kan bli Öland, Ystad, Simrishamn eller Mariestad. Man kommer ungefär 30 mil på en kväll, det är lagom.
Igår besökte Ingrid och Claes mataffären och köpte med sig kvällsmat, men annars brukar de äta ute och shoppa en del.
– Det hade behövt komma ut vilken underbar stad Ulricehamn är, utbudet av affärer och restauranger är ovanligt stort för en så liten stad, säger Claes.
Men allt fler börjar få upp ögonen för ställplatsen i Ulricehamn, och på nätet sprids informationen snabbt.
Nu ska Claes och Ingrid strax dra vidare, men planerna för resan är än så länge obestämda.
– Kanske hittar vi en plats utmed vägen, kanske kommer vi tillbaka hit ikväll. Vem vet, säger Ingrid med ett leende.

Campingägarna i Ulricehamn har olika åsikter om ställplatsen i centrum.

Jimmy Blomberg, föreståndare för Prångens Camping, ser fördelarna som finns med ställplatsen.
– Den fyller en stor funktion. Folk som köper husbil vill ofta fricampa, stå i naturen eller nära centrum. Då är ställplatsen ett bra led i utvecklingen med tanke på den husbilsexplosion som varit de senaste 5-6 åren. Jag ser det inte som en konkurrent. Den gruppen som köper husbilar i dag fanns inte innan. Hade ställplatsen inte funnits hade folk bara kört förbi Ulricehamn och hittat något annat ställe.
På Skotteks camping är föreståndare Günter Ellinger inte lika positivt inställd till ställplatsen.
– Det finns redan bra campingplatser i kommunen som man nu konkurrerar med. Det har kostat flera hundra tusen kronor att ställa i ordning parkeringsplatsen, pengar man mycket hellre hade kunnat satsa på något annat. Det finns redan tre campingplatser som investerat mycket i sina verksamheter i Ulricehamn, men nu är det uppemot 30 husbilar som står där istället för hos oss varje kväll. Det är ingen som pratat med oss om detta. Jag är inte begeistrad. Christin Gullhamn, campingvärd på Lassalyckans camping, menar att allt har sina för- och nackdelar.
– Huvudsaken är ju att det finns något för alla. Tidigare när man kunde stå där över en hel helg märkte vi av en minskning, men nu när det är en maxgräns på ett dygn så tror jag inte att det blir någon stor skillnad. Vissa har legat ett dygn nere vid vattnet och tagit promenader in till stan, men sedan har de åkt upp till oss och stått här resten av helgen.

Diesel, motorolja och en plog värd 200 000 kronor ska de fyra männen ha kommit över. Nu häktas de misstänka för stöld.

Stölderna ska ha inträffat i Blidsberg och Timmele under sista veckan i juni. De fyra männen, som är mellan 21 och 32 år gamla, ska först ha brutit sig in på en lantbruksfastighet i Blidsberg. Där kom de över diesel, motorolja, verktyg och en plog som ska vara värd runt 200 000 kronor. Två dagar senare stal de diesel och motorolja från ytterligare en fastighet, denna gång i Timmele.

Männen greps i Borås när polisen uppmärksammat en skåpbil som de haft polisiärt intresse av under en längre tid. Bilen stod parkerad vid Transåssjön och vid tillfället låg tre av männen och sov i den. I skåpbilen, som visade sig vara stulen, hittade polisen verktyg från inbrotten och de fyra männen kunde därmed bindas till stölderna. Verktygen har kunnat identifieras av målsäganden i både Blidsberg och Timmele. Skåpbilen hade dessutom setts i samband med stölderna.

Männen har häktats eftersom tingsrätten anser att det finns en risk att de misstänkta försvinner eller undanröjer bevis.
Åtal ska vara väckt i mitten av juli. De fyra männen förnekar brott men enligt åklagare Martin Ekelin är bevisläget bra.


Lisa Jalakas
lisa.jalakas@ut.se

En kvinna i 50-årsåldern misstänks för ringa narkotikabrott och rattfylleri efter att ha stoppats av polisen på väg 157 i Ulricehamns kommun. Prover visade att kvinnan hade både amfatmin, cannabis och diazepam i blodet vid tillfället. Alla tre klassas som narkotika.

Kvinnan misstänks även för olovlig körning eftersom hon saknade körkort.

Det var den 11 mars som kvinnan togs av polisen och nu har hon fått tre strafförelägganden vad gäller de olika brotten ringa narkotikabrott, olovlig körning och rattfylleri. Om kvinnan godkänner föreläggandena är de att betrakta som en dom, annars går ärendet till tingsrätten för en huvudförhandling.

Kommunen är ännu inte klart med rekryteringen av de åtta förstelärare som man fått pengar av staten för.

Regeringen har infört två typer av karriärtjänster för lärare. I Ulricehamn handlar det bara om förstelärare. En sådan ska bland annat kunna visa på minst fyra års väl vitsordat arbete med undervisning, en särskilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat och ett starkt intresse för att utveckla undervisningen.
Ulricehamns kommun har fått 340 000 kronor i bidrag från staten. Det ska gå till ett lönetillägg på 5 000 kronor i månaden för varje förstelärare.
Tidigare sade ansvarig chef Helen Claesson att rekryteringen väntades vara klar i mitten av juni. Nu i början av juli har det gjorts flera intervjuer men rekryteringen är ännu inte klar och väntas vara det först i mitten av augusti.

... kökschef på Restaurang Mat och Vin vid Kallbadhuset i Ulricehamn, som tillsammans med det lokala mikrobryggeriet Marbäcks öl har tagit fram sitt alldeles eget husöl.

Hur gick processen till?
– Vi hade ett husöl tidigare, men det såldes på andra ställen också. Vi ville ha något eget. Så jag kontaktade Marbäcks öl och satt ner med Tomas och förklarade hur jag ville ha det. Sedan bryggdes en provsats av ölet och det blev fantastiskt.
Hur smakar ölet?
– Det är en American Pale Ale med en lite karamellig ton som kommer från malten. Det är lätt att tycka om, det är inget extremt öl på något vis.
Hur kommer det här samarbetet att utvecklas?
– Än så länge har vi gjort en sats där vi på restaurangen tingat alla flaskor. Vi är jättenöjda och hoppas att det här samarbetet ska fortsätta.
Hur känns det att ha ett eget husöl?
– Det är roligt. Jag har gjort etiketten själv och titeln på ölet säger ju rätt mycket - "I have my own local beer."

Arbetsmiljöverket har under våren inspekterat arbetsmiljön för de anställda inom hemtjänsten och funnit brister i säkerheten som kan leda till både olycksfall och ohälsa.

Det saknas riskbedömningar för personalen inom hemtjänsten. I sitt arbete hemma hos vårdtagarna finns det en bristfällig bedömning av hygien, ergonomi och psykosociala förhållanden. Detta innebär att de anställda utsätts för risker som kan leda till både ohälsa och olycksfall, konstaterar Arbetsmiljöverket.

Det upptäcktes också att rapporteringen vid tillbud, som kunde leda till skada eller olycka, inte alltid utförs på grund av att många av de anställda inte känner till de rutiner som finns. Det saknas också stöd för personalen om de blir utsatta för våld, hot eller blir ifrågasatta. Detta bedöms kunna leda till både olycksfall och ohälsa.

Även enhetschefernas arbetssituation ansågs vara bristfällig eftersom de förväntas hantera svåra situationer, både med anställda, vårdtagare och anhöriga utan att få någon avlastning kring detta. Arbetsmiljöverket bedömer att cheferna inom hemtjänsten skulle behöva både stöd och handledning som är viktiga motkrafter när det gäller att förebygga stressrelaterad sjukdom.

– Om det är så att det finns brister kommer vi naturligtvis förbättra situationen. Vi har sett en tendens till ökad sjukskrivning i år och det vet vi inte vad det beror på, säger Carita Brovall, chef för välfärd, lärande och samhällsutveckling.
Arbetsmiljöverket kräver att de brister som upptäckts ska åtgärdas och en redovisning av detta ska lämnas in i november i år.