För att ge alla elever det stöd de behöver tvingas Stenbocksskolan gå med en förlust som kan bli över en miljon innan året är slut.

Inför terminsstarten hade skolan begärt 500 000 kronor extra för att möta det växande behovet av särskilt stöd. Men några extra pengar blir det inte, säger rektor Ann-Kristin Svanberg.
Istället kommer skolan göra en stor förlust. I nuläget saknas 800 000 kronor. Vid årets slut kan det sluta med en förlust på långt över en miljon.
– Jag som rektor är självklart bekymrad över att jag inte har de medel som behövs i min budget för att ge alla mina elever den möjlighet till stöd som krävs. Därför har jag ett stort minusresultat. Vi kommer gå väldigt mycket minus när året är slut.
Hon säger att en orsak till situationen är det nuvarande resursfördelningssystemet, där Stenbocksskolan legat på samma nivå under många år trots att behovet har ökat kraftigt.
– Vi har en budget för 1,75 tjänster på elevassistentsidan men nu inför hösten har jag fem heltidsanställningar.
Då har de ändå gjort vissa neddragningar sedan i våras.
– Vi har gjort vissa anpassningar som vi hoppas inte ska drabba eleverna, det är inte så mycket stöd som det var i våras. Men de bedömningar vi har gjort är att eleverna får det stöd som behövs.
Hon tillägger att det finns andra sätt att ge stöd än att anställda elevassistenter och att skolan prövar alla möjligheter. Hon säger också att personalen på skolan, utifrån de förutsättningar som ges, gör allt som bara är möjligt för att ge eleverna den hjälp de har rätt till.
Nyligen gjordes en riskanalys över vad som skulle hände om skolan hade försökt få budgeten i balans. Där talas om en lång rad negativa effekter som minskad trygghet, att skolan inte följer lagen, sämre studiero, ökad skolkning, fler anmälningar till Skolinspektionen, att elever väljer friskolor och att pedagoger väljer andra arbetsplatser.
Under måndagen var ärendet med Stenbocksskolans riskanalys uppe på politikernas bord när kommunstyrelsen hade möte. Förslaget var att riskanalysen ska följas upp i slutet av november.
Enligt kommunstyrelsens ordförande, Lars Holmin, är det förstås viktigt att de elever som behöver stöd ska få det. Så kommer det också bli, säger han.
Men det blir alltså till priset av att skolan går kraftigt back, något som i normalfallet inte ska accepteras, säger Lars Holmin.
– Man kan aldrig säga att man får gå med underskott men i det här fallet vet vi varför. Vi har en förklaring och kan motivera den här förlusten. Självklart ska de elever som behöver få stöd och det gör att det blir ett underskott på Stenbocksskolan.

Feriearbeten på andra lov än sommarlov. Det var ett av få diskussionsämnen i kommunstyrelsen i går. Men beslutet blev att det räcker med sommarjobbande.

Anledningen till att skolelevers sommarjobb hamnat på agendan var en motion från Centerpartiet. Förslaget var att utöka möjligheten till feriearbete även till de kortare loven och partiets Anders Andersson försökte övertyga övriga ledamöter i kommunstyrelsen:
– Det lokala näringslivet skriker efter arbetskraft. Feriearbete tre veckor på sommaren och en vecka ett annat lov kan leda till ett sommarvikariat, trodde Anders Andersson, som såg detta som en möjlighet för ungdomar att få in en fot på den ordinarie arbetsmarknaden.
Kostnaden 288 000 kronor, som förvaltningen beräknat den till, ansåg han vara väl investerade pengar och han hävdade också att Centerförslaget är något som ungdomarna själva ropar efter.
– Vällovligt, men ungdomar behöver använda de korta loven till annat än att arbeta, ansåg Birgitta Molander (M), som tyckte att plugga för att förbättra sina resultat var en bättre idé.
Inga-Kersti Skarland (S) var i grunden positiv till Centermotionen, men tyckte att det var ännu viktigare att ge fler ungdomar chansen att feriejobba på sommaren och även att öka timlönen, som hon ansåg är alldelse för låg.
Och Jan-Olof Sundh (V), själv lärare, menade för sin del att sommarjobb är fullt tillräckligt.
– Låt ungdomarna ha sin frihet. Alla ungdomar vill inte alls jobba alla lov, den beskrivningen av verkligheten stämmer inte, hävdade han.
Fullt stöd fick Centern bara av Arne Fransson (MP), så någon utökning av kommunens feriearbeten blir det inte – om inte fullmäktige säger något annat.

Den stora publiksuccén kanske uteblev men sommaren har ändå varit bra för Teater på Backen i Nittorp, säger projektledare Rickard Skoglund. Nu ska dessutom den senaste pjäsen bli film.

Anders Lindahl tar ett bett på sin skagenbaguette som han köpt på Ica i Dalstorp och kastar samtidigt en blick på biljetterna som besökarna visar upp.
– Välkomna, säger han och slår ut med armen mot ladan.
Jodå, han är biljettkontrollant också. Förutom regissör, skådespelare, manusförfattare och "lite producent också".
Det är näst sista föreställningen nu. Den sista är till kvällen. Hur har då sommaren varit? Anders Lindahl tycker de har fått fin respons från besökarna och haft många intressanta möten efter föreställningarna.
– Det känns som att vi har berört och påverkat, säger han.
Det är en viktig del av Teater på Backen, att inte bara sätta upp något som de tror ska sälja biljetter. Det behöver inte vara buskis eller Shakespeare för att fungera på landet, säger Anders Lindahl.
– Det är viktigt att inte underskatta publiken.
Det blåser mycket den här eftermiddagen och inne i ladan hör man vinden susa mellan gliporna i väggen. Här sitter besökarna och småpratar vid borden. Efter kvällsföreställningarna äter man här. Teater på Backen är ju inte bara teater, utan konst, mat och musik också. Allt under rubriken närproducerat.
Vid tretiden ringer Anders Lindahl i en klocka och samlar publiken utanför teaterdelen av ladan där han håller ett litet tal, om att stänga av telefoner, tömma blåsan och sedan vara välkomna in i kyrkan.
För väl inne i teatern hamnar publiken på en begravning. När pjäsen sedan drar igång tilldelas de själva roller som döda på kyrkogården. Den själv döda och något osympatiska hamstern Ursut förklarar:
– Ni ska integreras i handlingen istället för att pacificeras. Man tänker att det kan vara kittlande för er landsortsbor. Själv ser jag er som en köttkuliss.
Kvinnan som ska begravas tilldelar publiken roller.
– Du är Hans i Bude. 1968 fick du en traktor över dig. Du är död som en gråsten. Välkommen.
Sedan vecklas handlingen ut. Prästen vill ta livet av sig. Hennes döda och gudfruktiga gudmor Gudrun vill rädda henne men den likaledes döda hamstern Ursut, som själv dödades av prästen en gång i tiden, vill se henne död. Skenande kor springer över ett par med barnlängtan, varvid paret får en viktig roll i prästens liv.
Stora frågor om livet väcks, samtidigt lockas publiken ofta till skratt.
Efter den sista föreställningen säger projektledaren Rickard Skoglund att han är nöjd med sommaren.
– Jag är väldigt stolt och nöjd. Utan några resurser eller pengar som styr har vi gått ihop vi kompisar kring den här texten och framfört en rolig och annorlunda föreställning.
Men ekonomiskt går det inte ihop sig. Förra året sålde de 650 biljetter. De har ännu inte summerat säsongen men det lutar åt något färre biljetter i år.
– Vi hade förhoppningar om att sälja lite fler biljetter. Men det har vi inte gjort. Det är lite av en besvikelse.
Han säger att han dessutom är besviken på Tranemo kommun, att de inte ställt upp mer till exempel med marknadsförning.
Rickard Skoglund har dock ett visst hopp om framtiden, bland annat tack vare god respons från olika håll.
– Vi har nästan enats om att köra ett år till.
Något som han verkligen tycker är roligt är att det precis blivit klart att de ska filma årets pjäs. Platsen för filminspelningen är Påbo kapell.
– Det är häftigt. Filmprojektet är uppstartat. Det är ett drömprojekt som vi har fått i land. Alla hade tid och viljan. Det kommer bli helt fantastiskt.
Filmprojektet är, likt Teater på Backen, ett "lust och förlust projekt" som är möjligt tack vare kontakter och ideellt arbete. De har ännu inte klart med någon distribution av filmen men Rickard Skoglund säger att han har förhoppningar.
Några tankar på att ge upp det där med att spela egna pjäser till förmån för något mer kommersiellt tycks de inte ha.
– Huvudlinjen i vårt projekt är inte att spela kommersiellt material i första hand. Drömmen är att Anders orkar fortsätta skriva. Sedan vet man ju inte. Om några år kanske det är kommersiellt att spela Anders pjäser.

Två personer är nu misstänkta för grov misshandel av den man som hittades skadad i Villastan sent på fredagskvällen.

Två män i 30-årsåldern från Ulricehamn sitter nu frihetsberövade och är alltså misstänkta för grov misshandel.

Det var strax innan tolv natten till lördagen som en man hittades i Villastan. Mannen hade blivit misshandlad med någon form av tillhygge och var blodig. Dock var han vid medvetande när han fördes till sjukhus.

Åklagaren Katarina Sergi säger att polisen nu bland annat ska förhöra vittnen. Men hon vill i övrigt inte säga något om händelsen med hänvisning till den pågående utredningen.

De båda männen är också misstänkta för skadegörelse som ska ha skett i samband med misshandeln. Männen är kända av polisen sedan tidigare.

En 41-årig man misstänks för grov vårdslöshet i trafik och vållande till annans död efter olyckan vid Rönnåsen i maj.

Polisen är ännu inte färdig med sin utredning men anser sig ha en klar bild över händelseförloppet. Utöver de två nämnda brottsrubriceringarna så är mannen även misstänkt för vållande till kroppsskada.

Den misstänkte nekar till brott.

– Han har en förklaring men jag vill vänta med den tills vi ser hur åklagaren ställer sig till polisens förundersökning, säger mannens advokat Roger Eriksson till UT.

Polisens förklaring till olyckan är att den misstänkte mannen körde sin bil på fel sida av vägen.

Vid olyckan, som skedde vid det framväxande industriområdet på Rönnåsen den 2 maj, dog en kvinna och ytterligare en kvinna fick allvarliga skador.

Eleverna i klass 5 och 6 i Hössna började i tisdags skolan under jubel och applåder. För de fick inviga sitt drömklassrum.

– Tre, två, ett, klipp, skriker skolans alla elever.
Varvid eleven Paulina Jonsson klipper bandet vid den ena dörren och eleven Pontus Frid Hultman vid den andra. Sedan springer klass 5 och 6 in i sitt nya klassrum som de inte har sett sedan det gjordes om.
– Vad fint det är.
– Yes.
– Vad coolt.
De ser sig om, prövar de höj- och sänkbara stolarna och känner på de ljuddämpade borden.
Färgerna är en stor skillnad, säger Emma Ekwall. Dessutom är de nya förvaringslösningarna väldigt bra.
– Det känns lugnare nu. Det känns mer i ordning nu, säger hon.
Det började med en önskan att jobba ämnesintegrerat. Därför bestämde sig klassen för att vara med i möbelföretaget Kinnarps tävling om att designa framtidens klassrum. Bland mycket annat övade eleverna matte genom att göra en skalenlig modell, de hade bild och lärde sig om färglära och de har lärt sig mycket om samarbete. Förutom modellen skrev de ner hur de hade tänkt sig klassrummet.
Bland 150 förslag valdes det från Hössna först ut som en av tio finalister. I maj stod det klart att man hade vunnit och alltså skulle få 100 000 kronor till ett nytt klassrum. Detta nya klassrum har sedan tagits fram tillsammans med personal från Kinnarps. Dels har man utgått från elevernas eget förslag, dels har man presenterat nya idéer.
Under invigningen den här tisdagen deltar skolans alla elever, representanter från Kinnarps samt politiker och tjänstemän från kommunen. Läraren Lena Eriksson berättar hur hon och klassen fick reda på vinsten.
– Helt plötsligt en dag stod det personer här vid klassrummet i fina kläder och med tårtkartonger i famnen. Jag blev så överraskad. Jag kunde inte tro att vi hade vunnit utan var övertygad om att vi kanske hade kommit tvåa eller tre. Därför undrade jag var de hade kuverten med biobiljetter. När de sa att vi hade vunnit blev jag alldeles snurrig i huvudet. Det blev bara för mycket.
När eleverna fick reda på vinsten blev reaktionen minst lika glad. Det utbröt jubel, glada tjut och applåder.
– Det var härligt att se hur glada ni blev. Man är så stolt att man får gåshus på armarna, säger Lena Eriksson.
Även Anders Larsson från Kinnarps håller tal. Han arbetar med att sälja möbler till skolor och sa att företaget förstås vill försöka förstå vad kunderna vill ha, både nu och i framtiden. Därför är man intresserad av elevernas förslag om hur klassrum borde se ut.
Han säger att Hössnas tävlingsbidrag stod ut.
– Det var solklart vem som skulle vinna.
Rektorn Mimmi Målberg talar sedan om allt som eleverna lärt sig under arbetet.
– Ni har tagit egna initiativ, samarbetet, tagit ansvar, varit kreativa, nyfikna och mycket mer. Med ett fint ord kallar man det för entreprenöriella kompetenser.
När eleverna i femman och sexan har fått ta sitt klassrum i besittning visas det även för skolans andra elever. Eleverna provsitter sackosäckar eller minglar med salta pinnar och ett glas cider.
Läraren Lena Eriksson är förstås också nöjd med klassummet. Framförallt tycker hon förvaringslösningarna är bra och har gjort stor skillnad men också att man bättre tar till vara ljuset nu. Hon nämner också sådant som de ljuddämpande borden. Bara en sådan sak att flera elever kan slå med tärning utan att ljudnivån blir jobbig gör stor skillnad.
Lena Eriksson berättar att när invigningen är över ska eleverna börja bo in sig. Sedan följer arbetet med skolans värdegrundsvecka då man bland annat ska göra vänskapsdockor. Hon säger också att det nya klassrummet inte uteslutande kommer användas av den vinnande klassen.
– Tanken är att andra klasser också ska kunna vara där ibland.

Den lokala matmarknaden Humla torg går återigen mot en lyckad sommar. Visserligen blev kocktävlingen något stympad men det hoppas man nu ta igen med en politisk duell den sista torgdagen.

Inga-Lill Julin och Kurt Andersson handlade på Humla torg i lördags. De säger att de uppskattar utbudet och gillar att komma hit och handla.
– Det här är första gången i år. Men vi var här förra året också. Jag brukar köpa havtornsmarmelad och honung, säger Inga-Lill Julin.
– Och så brukar vi köpa bröd och kakor också, säger Kurt Andersson.
Margareta Bergsten är en av handlarna. Hon är ursprungligen från Ulricehamn men odlar nu havtorn och lax i Äspered. Hon gillar att stå på torget i Ulricehamn och tycker det har varit bra i år med.
– Är det bara hyfsat väder är det väldigt bra. Vi är nöjda.
Hon tycker responsen från besökarna är bra. Hon säger att många uttrycker sin glädje över att kunna köpa bra närodlad mat, och över att torget lever upp.
– Sedan ger det mycket att få smaka på maten. Då köper man inte grisen i säcken.
Humla torg uppstod som namnet antyder i Humla norr om Ulricehamn men flyttade för ett par år sedan in till Stora torget i Ulricehamn. Tanken är att samla närproducerad mat på ett ställe. Enligt Tommy Johansson från arrangören Landsbygdsalliansen har den här sommaren varit lyckad. I snitt har det varit ett femtontal producenter. Besökarantalet har också varit bra, dock varierat beroende på vädret.
Nu laddar man för de två kvarvarande tillfällena. Dels blir det en final under matfestivalen Smaka på Ulricehamn den 30 augusti samt ett sista tillfälle den 6 september.
Det var även tänkt att i år arrangera flera amatörkocktävlingar på torget. På grund av bristande intresse blev det dock bara en sådan tävling.
Men Tommy Johansson säger att de nu har planer på i alla fall ytterligare en tävling. Han har bjudit in de politiska partierna att delta i en kocktävling och flera har redan tackat ja.
– Det är tanken att vi ska köra det här. Sedan får vi se om det blir valfläsk eller något annat de lagar, skojar han.
Reglerna är tänkta att vara samma som för amatörkocktävlingen, att lagen bara får använda de produkter som finns på torget vid tillfället.
Sedan ska maten bedömas av en jury, som dock inte är utsedd ännu.
Tommy Johansson säger att Humla torg förstås sedan återkommer även nästa sommar.
– Absolut. Det här är inget korttidsprojekt. Men sedan utvärderar vi ju alltid det som varit. Var hamnade vi och vad vill vi i fortsättningen.

Nu har även Ulricehamns kommun tillgång till så kallade släckgranater, vilket är ett nytt sätt att bekämpa bränder i ett tidigt skede.

Det är kommunens försäkringsbolag Länsförsäkringar Älvsborg som har valt att placera två släckgranater hos kommunen. En ska vara i fastighetsavdelningens jourbil, en ska Securitas ha i sin bil i Ulricehamn.
Släckgranaten är ett redskap för den som kommer tidigt till en brand. Granaten kastas in där det brinner och släpper ut en gas som snabbt sänker temperaturen.
– I bästa fall kan den helt släcka en pågående brand, säger Kalle Larsson som är risktekniker på Länsförsäkringar Älvsborg.
Sedan tidigare har bland annat räddningstjänsten i Sjuhärad släckgranater och där har man använt dem med gott resultat.
Granaterna kostar 8 000 kronor styck. Jörgen Landström är brandskyddshandläggare på Ulricehamns kommun och ser granaterna som ett bra redskap att ha med i kommunens verksamhet.
Om granaterna är en bra produkt, varför köper ni inte in dem själva?
– Det är en relativt ny produkt. Men vi har pratat om att köpa fler, säger han.

Den styrande borgerliga minoriteten vill fortsätta att regera tillsammans, men stänger inte dörrarna för andra partier. Men frågan är om gamla allianskamraten Centern då är förstahandsvalet. Personfrågor kan avgöra.

Vid valet 2010 blev Moderaterna största borgerliga parti och enligt den uppgörelse som då rådde mellan M, C, FP och KD tilldelades man därför kommunalrådsposten. Lars Holmin blev sedan kommunens första moderata kommunalråd.
Fyrpartialliansen styrde kommunen i majoritet i drygt två år, men sommaren 2012 vidgades den klyfta som uppstått mellan Centern och de tre övriga, som beslöt sig för att fortsätta styra, men i minoritet, en ordning som gäller än i dag.
Centern har ända sedan partiet slängdes ut i kylan fått stanna kvar där.
När trepartialliansen förra veckan inbjöd till möte för att berätta om vad den åstadkommit under mandatperioden, gjorde dess företrädare Lars Holmin samt gruppledarna Roger Wilhelmsson (M), Cristina Bernevång (KD) och Gulli Håkanson (FP) väldigt klart, att de vill fortsätta tillsammans.
Samtidigt var de noga med att betona, att dörrarna hålls öppna för ett utökat samarbete – även över blockgränsen. Miljöpartiet nämndes som ett tänkbart alternativ.
Däremot verkar det inte som att Centern ännu anses moget att ingå i samarbetet. Det finns fortfarande en misstänksamhet mot partiets företrädare och då handlar det inte bara om politik. Gulli Håkansson uttryckte det så här:
– Mycket är personfrågor. Varje parti har ett ansvar för vilka personer man sätter på olika listor.
Och Roger Wilhelmsson höll med:
– Det handlar inte om politik utan om samverkansformer och umgängesformer. Jag tror väldigt många är nöjda med det klimat vi har i politiken i dag.
Så även om det inte sades rent ut verkar det inte vara någon upptining på gång i den relativt frostiga relationen mellan de tre och Centern. Och det är också tydligt, att det inte så mycket är Centerns politik utan några av dess företrädare som de tre övriga borgerliga har svårt för.

Den styrande borgerliga minoriteten vill fortsätta att regera tillsammans, men stänger inte dörrarna för andra partier. Men frågan är om gamla allianskamraten Centern då är förstahandsvalet. Personfrågor kan avgöra.

Vid valet 2010 blev Moderaterna största borgerliga parti och enligt den uppgörelse som då rådde mellan M, C, FP och KD tilldelades man därför kommunalrådsposten. Lars Holmin blev sedan kommunens första moderata kommunalråd.
Fyrpartialliansen styrde kommunen i majoritet i drygt två år, men sommaren 2012 vidgades den klyfta som uppstått mellan Centern och de tre övriga, som beslöt sig för att fortsätta styra, men i minoritet, en ordning som gäller än i dag.
Centern har ända sedan partiet slängdes ut i kylan fått stanna kvar där.
När trepartialliansen förra veckan inbjöd till möte för att berätta om vad den åstadkommit under mandatperioden, gjorde dess företrädare Lars Holmin samt gruppledarna Roger Wilhelmsson (M), Cristina Bernevång (KD) och Gulli Håkanson (FP) väldigt klart, att de vill fortsätta tillsammans.
Samtidigt var de noga med att betona, att dörrarna hålls öppna för ett utökat samarbete – även över blockgränsen. Miljöpartiet nämndes som ett tänkbart alternativ.
Däremot verkar det inte som att Centern ännu anses moget att ingå i samarbetet. Det finns fortfarande en misstänksamhet mot partiets företrädare och då handlar det inte bara om politik. Gulli Håkansson uttryckte det så här:
– Mycket är personfrågor. Varje parti har ett ansvar för vilka personer man sätter på olika listor.
Och Roger Wilhelmsson höll med:
– Det handlar inte om politik utan om samverkansformer och umgängesformer. Jag tror väldigt många är nöjda med det klimat vi har i politiken i dag.
Så även om det inte sades rent ut verkar det inte vara någon upptining på gång i den relativt frostiga relationen mellan de tre och Centern. Och det är också tydligt, att det inte så mycket är Centerns politik utan några av dess företrädare som de tre övriga borgerliga har svårt för.

Mycket har genomförts, men målet att ligga på den övre tredjedelen i landet vad gäller skolresultat har inte nåtts. Så summerar den styrande borgerliga minoriteten mandatperioden.

Under den mandatperiod som går mot sitt slut har trepartialliansen M-FP-KD arbetat efter det handlingsprogram man arbetade fram tillsammans med Centern. Ingenting i det har alltså ändrats, sedan C kastades ut ur gemenskapen.
– Men det händer ju saker under perioden; allt finns inte med i programmet, konstaterade kommunalrådet Lars Holmin (M), när den styrande minoriteten presenterade en sammanfattning över vad som gjorts hittills i kommunen sedan valet.
Till det som inte finns med är de två nya förskolor som tillkommit – en i Hökerum, en i Trädet. Dessutom är ytterligare en på gång vid Tingsholmsgymnasiet.
Rönnåsens industriområde är ett annat exempel.
– En stor investering, men väl använda pengar, vi har fått mycket lovord för det, sa Lars Holmin.
Gulli Håkansson (FP) lyfte fram regeringens satsning på förstelärare, som Ulricehamns kommun snabbt nappade på, något som inte alla kommuner har gjort.
Hon nämnde också sommarskolan och familjecentralens utökade resurser, som gör det möjligt att ta emot äldre barn.
Cristina Bernevång (KD) ansåg att införandet av LOV (lagen om valfrihetssystem) inom hemtjänsten och daglig verksamhet, samt intraprenaden inom förskolan är viktiga händelser under mandatperioden (LOV är frivilligt för kommuner). Hon nämnde också planarbetet, som skapat tomtmark och gjort det möjligt att öka byggnationen inom centralorten.
Skolornas meritvärden är en återkommande fråga inom alla partier. Trepartialliansen har som mål att Ulricehamns kommun i ranking ska ligga på den övre tredjedelen av landets 290 kommuner. Dit är det fortfarande en bra bit att gå.
– Vi har stigit 54 placeringar från plats 200, men vi är inte nöjda med det, sa Roger Wilhelmsson (M).
Men kommunens ekonomi är något trepartialliansen är mer än nöjd med.
– Vi betalar investeringar med egna medel, till exempel Bogesundsskolan och den nya förskolan. Och Lassalyckan är slutbetald; den raserade alltså inte vår ekonomi som en del varnade för, konstaterade Lars Holmin.
Kommunens folkmängd har ökat under nästan hela 2000-talet. Det har kunnat ske tack vare invandringen och trepartialliansen, liksom alla andra partier utom SD, har en uttalat positiv inställning till att ta emot fler invandrare.
– Öppenhet mot omvärlden är viktigt och på sikt ger det också tillväxt i kommunen, som Lars Holmin formulerade det.

Tjänsten som kommunchef efter Karl-Erik Claesson har lockat 32 sökande.

Som UT tidigare berättat, har Karl-Erik Claesson bestämt sig för att utnyttja möjligheten hans anställningsavtal ger, att gå i pension vid 63 års ålder. Claesson slutar sin anställning i Ulricehamns kommun vid årsskiftet.

Tjänsten har varit utannonserad sedan slutet av juni och när ansökningstiden gick ut i fredags hade 36 ansökningar kommit in. Fyra har dragit tillbaks sin ansökan sedan dess.

Bland de lokala sökande finns bland andra Ulrika Geeraedts, sedan snart två år vd för Nuab, Näringsliv Ulricehamn AB. Ett annat lokalt namn är Matthias Nordgren, rektor vid Tingsholmsgymnasiet.

En tidigare huvudrektor på samma skola, Stefan Kristoffersen, vill tillbaks och jobba i Ulricehamns kommun. Han är i dag rektor/skolledare på regionens naturbruksgymnasium i Skara och var innan dess chef för privatskolan Jensen education i Borås och Jönköping.

Flera kulturföreningar och kulturprojekt beviljades bidrag, när kommunstyrelsen hade möte i måndags.

För arbetet med att bevara att bevara kommunens dokumentärfilmer och göra filmerna tillgängliga för invånare, forskning och arkivering avsatte kommunstyrelsen 100 000 kronor.
Till bidrag för kostnadskrävande projekt till olika kulturföreningar beviljades totalt 150 000 kronor:
Byalaget Möneskolan 7 500 kronor, Bygdegårdsföreningen Årås Kvarn 20 000 kronor, Grönahögs hembygdsförening 12 000 kronor, Gällstads hembygdsförening 10 000 kronor, Hössna hembygdsförening 20 000 kronor, Miljövärn Fänneslunda Grovare 9 100 kronor, Nöre Byalag 9 894 kronor, Timmele hembygdsförening 9 870 kronor, Varnums hembygdsförening 11 400 kronor, Vegbyortens hembygdsförening 20 000 kronor.
Ulricehamns Riksteaterförening beviljades 90 000 kronor för verksamhetsår 2014. Föreningen hade ansökt om 154 000 kronor.

Det blir ingen landsbygdsmässa i höst. Intresset är för dåligt.

Signalerna från utställare och annonsörer var entydiga.
– Det är inget normalt år i år. Det är val och andra engagemang som exempelvis Gällstaddagarna den gångna helgen och hemvändardagar på andra orter. Man orkar kanske inte med ett engagemang som landsbygdsmässan också, säger Tommy Johansson, kassör i Landsbygdsalliansen.
I september i fjol fylldes fotbollshallen av närmare 100 utställare – företag, föreningar och organisationer – och ännu fler besökare. Motivet var att visa upp vad som finns på landsbygden och de berömmande orden var många.
– Det finns ett ofantligt föreningsliv och näringsliv på landsbygden. Det finns till exempel 250 registrerade företag med postadress i Hökerum och så ser det ut även på andra håll i bygden, säger Tommy Johansson.
Beskedet från Landsbygdsalliansen i Ulricehamn betyder ingalunda att tankarna på en fortsättning är borta.
– Vi satsar på en ännu bättre grej nästa år i stället, säger Tommy Johansson.
Han är än så länge förtegen om vad det innebär, men räkna med mer mässyta, föreläsare och ett i allmänhet större arrangemang.
Tanken inför framtiden är också att inte arrangera varje år, utan låta landsbygdsmässan återkomma vartannat år. Nästa gång blir alltså i september 2015 – planeringen börjar redan i november.

Brandmännen från Vegby och Rånnaväg som hade vakat över Vistbranden på natten hade inte ens hunnit hem innan de fick åka på ett nytt larm. Det var Bredgården i Marbäck som brann som då drevs av Lennart Lindhagen och hans fru.

– Det var på morgonen som vi såg rök och 45 minuter senare var ladugården helt övertänd. Men det var väldigt torrt den dagen och blåsigt, nästan storm. Och ovanligt nog var det ostlig vind, vilket var tur för annars kunde branden ha spridit sig i skogen ända till Jönköping, säger Lennart Lindhagen som fortfarande bor på gården men numera drivs den av en av sönerna.
Det var den första maj 1974 som det brann på Bredgården. Förutom ladugården så tog det även eld i bland annat ett boningshus där Lennart och hans familj bodde men de lyckas rädda en del möbler och annat bohag och stommen var kvar. Men ladugården brann ner till grunden och hundra nötkreatur dog, däribland åtta kalvar.
– De andra korna och kalvarna var ute så de klarade sig, och även alla hästar. Och ingen människa kom till skada, säger Lennart.
Sen tog ett långsamt uppröjningsarbete vid. De fick tillbaka vad ladugården var värd på försäkringen men uppbyggandet av en ny fick de bekosta själva.
– Men det var på sitt sätt en spännande period, det var ändå en gammal tungarbetad ladugård vi hade och nu byggde vi istället upp en med ny design och ny teknik, säger Lennart Lindhagen.
Men lukten av brand fanns kvar i Lennarts sinnen i flera år.
– När någon eldade i en kakelugn eller grillade blev jag genast påmind, säger han.
Han tror inte att den omfattande branden som startade dagen innan påverkade utgången på Bredgården.
– De hade mycket slang liggande därborta visserligen. Men det är möjligt att de kunde ha varit färdiga med släckningen fem minuter tidigare. men inte mer, säger Lennart Lindhagen.
Hur branden hade uppkommit kom man aldrig fram till. Utredningen pågick i flera dagar men de kunde inte urskilja någon särskild orsak. Kanske var det ett elfel, vilket Lennart visserligen inte håller för troligt, eftersom allt var i sin ordning. Han tror mer på att en råtta hade gnagt på en ledning eller att någon hade övernattat i ladugården efter valborgsmässofirandet och sedan tänt en cigarett på morgonen.

Storbranden startade vid Bjättlundavägen och spred sig sen över Vistbergen upp mot Härstorp. Två som minns hur det var är Leif Carlsson och Bengt Jönsson som var med och bekämpade elden.

På Valborgsmässoafton för 40 år sen kom larmet till deltidsbrandmannen Leif Carlsson som då hade jour. Han tror att det var någon gång mellan kl 11 och 11:30 på förmiddagen. Första prioritet blev att skydda ställverket som låg i närheten.
– När jag stod där vid ställverket och släckte så sa de att "nu brinner hela Vistabergena" och då vände jag mig om och såg att lågorna drog upp där, säger Leif Carlsson.
Branden hade tagit sig över vägen via trädtopparna och spred sig sen över berget där slalombacken är i dag.
Bengt Jönsson, som också var deltidsbrandman, åkte upp till Håkanstorp för att kontrollera hur långt elden hade kommit. Just där brann det inte men när han kom in en bit i skogen så såg han lågor i trädtopparna.
– Det brann så det dånade, det var lite otäckt faktiskt. Jag insåg att det inte är lönt att gå längre in, säger Bengt Jönsson.
Enligt Ulricehamns tidning engagerade branden 500 personer. Förutom militärer och frivilliga var det 90 brandmän från de 8 olika kårerna i Vegby, Rånnaväg, Ulricehamn, Trädet, Marbäck, Timmele, Hökerum och Borås. Personal från Iro och Järnia hjälpte också till och röjde bland annat skog och gjorde brandgata.
Leif Carlsson och Bengt Jönsson, som tillhörde Ulricehamns brandkår, minns inte hur länge de var kvar den första dagen men antar att det var till sent på kvällen. Eftersläckningsarbetet höll sen på i nästan en vecka.
– Det var ett slitgöra att gå där och dra slang. Men räddningen var att det liksom planar ut där uppe på bergen så vinden som hade dragit med sig elden avtog, säger Bengt.
– När som helst kunde elden slå upp igen i gamla stubbar. Och vi var rädda för att elden skulle gå ner i mossen mellan Härstorp och Håkanstorp, för då hade det blivit väldigt jobbigt. Men elden avtog efter ett par timmar så det klarade sig, säger Leif.
Branden antogs på något sätt ha orsakats av skolungdomar. På Valborgsmässoafton hade nämligen flera elever städdag och gick bland annat utmed Bjättlundavägen och plockade skräp i dikena. Branden startade i närheten av där Helge Nybergs ligger i dag.
– Hade det inte brunnit kanske det inte hade blivit någon slalombacke, tror inte jag. Nu var det i alla fall lättare att bygga en, säger Bengt Jönsson.

Nyligen kom brandmannen Andreas Palmgren från Dalstorp hem från den omfattande branden utanför Sala i Västmanland.
I fyra dagar var han där och bekämpade elden med en grupp från Särf, Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund.

– Det är helt ofattbart, något så här stort har ju inte inträffat innan. Det var ett hårt slit, vi traskade runt på sten och klippor och drog slang. Släckte bränder och glödbränder. Sista dagen avslutade vi med helikopterbombning, säger Andreas Palmgren som är deltidsbrandman.
– Men det var lärorikt och intressant att se hur organisationen fungerar med en brand i så här stor omfattning. Vi var 150 personer ungefär och vi löste det ändå eftersom man ser bränderna ganska fort, säger han.
Andreas Palmgren och de nio andra brandmännen och befälen i gruppen kom hem i söndags och då hade de varit på plats i fyra dagar. Nu har de blivit avbytta av ännu en grupp från Särf men det kan vara de sista härifrån som behöver åka upp och hjälpa till.
– Det börjar avvecklas lite sakta men säkert. De stickbränder som blir, hinner man ta hand om eftersom det ligger så pass mycket slang ute. Men det är fortfarande extremt varmt i marken, det kokar på vissa ställen. Och så fort det blåser lite tar sig elden i träden igen fast de är brända och träden rasar titt som tätt. Det är fortfarande väldigt farligt, säger Andreas som har varit brandman i fyra år.
Branden i Västmanland är den största i modern tid i Sverige och elden har bränt ner mer än 1500 hektar skog.
– Ja, det är helt omöjligt att föreställa sig, man tappar orden. Det var som ett månlandskap, med bränd mark överallt, bara sten kvar känns det som. Helt ofattbart hur mycket som är förstört, säger Andreas Palmgren.

På denna länk finns hela dagens Ulricehamns Tidning i pdf-format.

Klicka på länken under "dokument" här intill.

En man i 60-årsåldern åtalas nu misstänkt för att ha hotat två barn med stryk om de inte försvann från hans tomt.

Händelsen inträffade i början av juni i år på en ort i Ulricehamns kommun. Mannen åtalas även för ytterligare ett fall av olaga hot samma dag och på samma plats, denna gången mot en man.

Bland annat misstänks mannen ha ropat "Jag ska skjuta dig, jag ska snitta dig, strimla dig levande, hugga dig."

Mannen krävs också på en så kallad kränkningsersättning på 5 000 kronor.

Mannen förnekar brott.

Den knarkdömde duon från Västsverige har fått sina domar ändrade av Hovrätten. Den ene fick längre fängelsestraff. Den andre fick kortare.

Det är efter dom i Borås tingsrätt i somras som de åtalades försvarare överklagade till Hovrätten. Även åklagare överklagade domarna.

Tingsrätten dömde de bägge männen på flera åtalspunkter, bland annat narkotikabrott respektive grovt narkotikabrott. Efter ny förhandling i Hovrätten för Västra Sverige ändras nu domarna.

Den ene mannen, född 1973 med hemadress Göteborg, får nu sitt fängelsestraff höjt med ett halvår till fyra år och sex månader.

Den andre mannen, född 1965 från Ulricehamns kommun, får sitt straff sänkt med ett år till tre år och sex månader.