Ulricehamn ligger nästan lägst i landet vad gäller andelen gymnasieelever som läser vidare. Betydligt fler väljer att jobba efter gymnasiet.
I rapporten ”Öppna jämförelser – gymnasieskolan” har samtliga landets 290 kommuner jämförts med avseende på ett antal variabler.
Det handlar bland annat om hur många år gymnasiestudierna tog, hur många som gick ut med grundläggande behörighet till universitet och högskola, hur många som läste vidare och hur många som istället började arbeta. Uppgifterna utgår från de elever som gick ur gymnasiet efter läsåret 2012/2013.
Det handlar om elever folkbokförda i respektive kommun. Både Ulricehamn och Tranemo har en relativt stor andel elever som valt andra gymnasieskolor, så uppgifterna kan alltså inte knytas direkt till Tingsholm eller Tranemo gymnasieskola.
Ulricehamn ligger väldigt lågt eller i mitten av landets kommuner på så gott som alla punkter, Tranemo sticker däremot upp ordentligt och är bland de bästa i landet på några.
Skillnaden mellan de båda kommungrannarna är som störst när det gäller gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola. Där hamnar Ulricehamn på plats 272 av landets 290 kommuner, Tranemo på plats sju.
Även vad gäller genomsnittligt betygspoäng är skillnaden mycket stor. Ulricehamn är nära botten med plats 234, Tranemo nära toppen med plats 14.
Ulricehamn ligger också mycket lågt avseende elever som läser vidare på universitet eller högskola inom tre år efter gymnasiet, plats 237, Tranemo något högre, plats 190.
Den andra sidan av detta förhållande, är att det i båda kommunerna är en stor andel elever som börjar jobba efter gymmnasiet. Här ligger båda kommunerna högt upp i rankingen. Två år efter avslutad gymnasieutbildning hade 43,3 procent av Ulricehamnseleverna etablerat sig på arbetsmarknaden (plats 18), i Tranemo 40,0 procent (plats 28).